Fronda Mitt Rop På Hjälp Lyrics

Mitt Rop På Hjälp

Jag ställer frågor som alla vägrar svara på.
Jag får en karta, men inte vilken väg att gå.
Min själ vill iväg härifrån, en fånge länge nog,
ska världen vara så.

Mina känslor
vem skriver om sånt smörja.
Har väntat i 21 år på att livet ska börja.
Kan inte ge tillbaks minnena som åren tog.
En vilsen liten pojke som ligger å gråter blod.
Förtvivlad
Fastspänd i deprition.
Jag vill ha den här resan,
jag kunde ha bett min mor.
Hon pekade åt rätt håll,
men jag vek av halvägs.
Livet är ett minfält långtifrån en välfärd.

Det är kallt här och förtvivlan bara växer.
Vi röker bort vår sorg men den slår oss dan' efter.
Gud (ett litet fel så blev det jämnt)
Jag är en lyckojägare som alltid lämnas tomhänt.
Jag är glad utåt men innåt ett uppror.
Står vid gränslandet och missar mitt upprop.
Fan, var är ljuset, var är min livslust?
Vill födas på nytt men kommer ut missfött.

Jag ställer frågor som alla vägrar svara på.
Jag får en karta, men inte vilken väg att gå.
Min själ vill iväg härifrån, en fånge länge nog,
ska världen vara så.

Jag måste börja lära mej å vårda sinnet.
Sväljer min stolthet t__tar upp fast tårar rinner.
Har lovat mindre men nu ska ja hålla allt,
går ut på stridsfältet, upp med hakan, huvet kallt.
Barnet som jag va (va)
Till killen som jag blev (blev)
Växte upp fort men aldrig mannen som blev hel (hel)
Allt gick fel, jag ville starta om.
Tog nya tag men blev utslagen i första rond.
Jag var ditt allt,
Du blev min främste vän,
Jag vet att jag strulat,
men mamma jag älskar dej.
Min uppväxt,
jag klättrade över skyddsstängslet,
mitt hem ett skyddsnäste och du min skyddsängel.

Blev en utvald son som fick dela din närhet.
Du är som en ståtlig gudinna som helar med kärlek.
Har aldrig varit orättvis och fått mej å lida.
Du vet att jag är evigt tacksam att du stått vid min sida.

Jag ställer frågor som alla vägrar svara på.
Jag får en karta, men inte vilken väg att gå.
Min själ vill iväg härifrån, en fånge länge nog,
ska världen vara så.

Tankarna flödar när jag är själv om natten
Angelica för dig går jag genom eld å vatten.

Ingen klyscha det är bara så det är,
Det känns som Gud skröt när han skapa din själ.
Till hälften av oss släkt varför blundade ni?
Min syster blev den kvinnan ni aldrig kunnat bli!

Men undrade ni att vi inte hörs längre,
en kniv i ryggen vi behöver inte sånna vänner.

Hårt mot hårt, vi vet hur stål ska smidas.
Du är mitt andra jag, utan den dåliga sidan.
Vi kom från en släkt där lagen delades upp,
Ständig motgång, repriser spelades upp.
Vi vann den kampen och vandrade ända hit,
det är ingen slump att du döptes till Änglalik

Jag ställer frågor som alla vägrar svara på.
Jag får en karta, men inte vilken väg att gå.
Min själ vill iväg härifrån, en fånge länge nog,
ska världen vara så.