Kom hem som en stympad man, från fångenskap och från krig.
Av ödet räckt en hand, trots allt så var jag vid liv.
Men kunde jag någonting ändra, skulle allt ändå få ske.
I fjärran länder fick jag kämpa, Tobruk och Narvik fick jag se

Men skulle jag stannat därhemma, tänk allt det elände mig spart.
All smärta jag sluppit känna och att jag min hälsa bevart.
Men då hade jag ej fått känna, det nakna eländets kval.
Ej veta fått vad som kan hända, när nöden människan tar

Jag må vara en soldat utan seger, och jag har fått stå mitt kast.
Trots tiggarpension och proteser, min tro den står ändå fast.
Fast allt nu har gått förlorat, Riket, min enhet, mitt ben.
Vid Volga har jag stridit, vid Minsk och i El Alamein

Jag såg vår stolta fana, vaja i solens sken.
Man såg att den kände sig hemma, högt över borgen i Athen.
Skulle jag med er vilja byta, vad har ni att skryta om?
Jag som hört ishavet brusa, och sett skenet på himmelen i norr

Jag har sedan länge mig fjärmat, brutit många av mina band.
Men jag har lärt känna kamraten, som i människan finnas kan.
I öster, i norr och i söder, det enda som var fast var min ed.
Fast ni mig som en stympad man ser, är det jag som tycker synd om er

See also:
JustSomeLyrics
121
121.59
Ozcan Deniz Dokunma Lyrics
Isley Brothers Ernie's Jam Lyrics