Höstens första gryning stiger stilla,
Sprider sina färger över frostig äng.
Löv faller mot marken, ett stormande hav av färger.
Ett bidande mörker, står åter vid årets port...

[##########]
The first dawn of autumn slowly rises
Spreading colour over frosty meadow.
Leaves fall to the ground, a storming sea of colours
A biding darkness is yet again at Year's gate
[##########]

Landet faller mot en stilla dvala.
Dunkla ter sig dagarna.
Under moln tyngda av regn.
Isig är Rimfaxes fradga i arla timma.

[##########]
The land sinks into a quiet torpor.
The days appear dim
under clouds heavy with rain.
Icy is the froth of Rimfax in the early hours
[##########]

Ropen från skogen kallar mig hem,
Till mina fränder, till min säng.
Hemåt, hemåt..viskar mitt inre
Hem till djupa dalar och lövfyllda sänkor.

[##########]
The calls from the forest call me home.
To my kin... to my bed.
Homeward, homeward my inner whispers.
Home to deep valleys and leaf-filled vales
[##########]

Till stigarna jag alltid vandrat,
Till bäckar som släckt min törst.
Till gölar och sjölar för mig så bekanta.

[##########]
To the paths I've always wandered,
To streams that have quenched my thirst.
To ponds and lakes so known to me.
[##########]

Där jag speglat mig,
Svalkat mig under stjärnklara nätter.
Hem, för att känna morgonbrisens kyla
på rådarnas berg...hem!

[##########]
Where I've watched my reflection,
cooled in the night under star-filled sky.
Home, to feel the chill of the morning breeze
on the mountain of the Fey... Home!
[##########]

Tankar vandrar över gammal mark.
Ekon av det gamla arvets hopp.
s___en av gudarnas tunga andedräkt.
Askens blad viskar stilla.
Täljer om jorden och världar nedan,
Om bergen och de som där råda.
Viskar om det som är mitt hem.

[##########]
Thoughts wander over ancient land.
Hope from the old legacy echoes.
Shrouded in the heavy breath of gods.
The leaves of the ash whisper quietly.
They tell of earth and worlds below.
Of mountains and those who rule there.
They whisper of that which is my home.
[##########]

Dess rötter som sig svalka
I underjordens kalla strömmar.
Täljer om visdom som dväljs
Och urkraften som glöder däri.
Viskar om havet och bäckarna som där mynnar
Om skogen som ruvar dunkel och stilla
Fylld av minnen och gamla sår.

[##########]
These roots that cool
In the cold streams of the underworld.
They tell of wisdom that dwells
And the primal force glowing therein.
They whisper of the sea and the brooks flowing there
Of the forest brooding dark and silent
Filled with memories and old wounds.
[##########]

Seg och kraftfull, stolt och klok.
Med roten i myllan fylld av livets dryck.
Täljer om de gamla folken,
De vackra som dansar över myren.
Om skogens konung som stilla vakar vid tjärnens kant.

[##########]
Tenacious and powerful, Proud and wise
With the root in the soil filled with the liquid of life.
They tell of the old people.,
The beautiful that dance over the bog
Of the king of the forest quietly watching by the shore of the lake.
[##########]

Om skogens härskarinna den f__ra som förvillar
Detta kvinnliga väsen ljuvt doftande av löv
Den viskar om himlen och stjärnorna där ovan,
Om hemligheterna som djäljes där.
Viskar nordanbäckens friska vatten.
Talar om Bifrost den s___liga vägen hem...

[##########]
Of the mistress of the forest, the frail and misleading
This female being with a delightful scent of leaves
They whisper of the sky and the stars above
Of the secrets above
They whisper of the fresh water in the northern brook
They tell of Bifrost and the final road home
[##########]

Stilla går solen ned i horisonten,
De två världarna möts ett drömmens rike faller inpå.

[##########]
The sun settles slowly in the horizon,
the two worlds meet. A kingdom of dreams falls closely.
[##########]

Från tjärnen stiger en dimma, lätt som älvors tårar.
Vandrar ovan den svarta ytan.

[##########]
From the lake a mist rises, light, like elves' tears
Wander over the black surface.
[##########]

Än en gång står jag här på rådarnas berg.
Känner nattbrisens kyla, månen sjunger sin full.

[##########]
I stand here yet again on the mountain of the fey.
Feeling the cold of the night breeze. The moon sings its full.
[##########]

Hör mina fränder ropa, välkomnar mig hem.
Aldrig mer lämnar jag detta, detta eviga bo.

[##########]
Hear my kin call, welcoming me home.
Never again will I leave this, my eternal home.
[##########]

See also:
JustSomeLyrics
49
49.7
Against All Authority Daddy's Little Girl Lyrics
Mark Chestnutt Going Through The Big D Lyrics